Feelbad?

Det här är ett tomt dokument, att fyllas med ord av okänd valör. Jag vet inte vad som kommer att hamna här eller varför. Till att börja med kan jag konstatera att det inte kom något mejl norrifrån i morse, ett nog så tydligt svar på mitt mejl igår, där jag bifogade artiklar om det parti ”min vän” sympatiserar med… Kanske var det epitetet jag gav M-ledaren, ”kappsvängande”, som avgjorde. Fyra månaders dagligt mejlutväxlande, emellanåt nog så trevligt, tycks därmed vara slut.

Lika gott, vi har för olika grundläggande värderingar, också om vi delar mycket – läsande, språk, konst och musik, god mat och dryck. Ensamhet tror jag. Tråkigt, kanske mest för att mina vänner är få.

Så vad ska jag skriva här? Borde komma igång med någonting, och något annat än Agnes på Teneriffa – henne är jag trött på. Jag fixar inte feelgood.

Feelbad – vad skulle det vara? Att bli dumpad av någon man aldrig träffat och inte helhjärtat gillat per mejl heller – men ändå kommer att sakna. Av någon anledning har jag skrivit ut alla hans mejl och mina svar – kan jag göra något av det materialet? Inte tillräckligt feelbad.

Eller allt jag skrivit om demens, eller om Ulfs död, eller om Agnes tidigare? Det ligger utskrivna papper i drivor i mitt sovrum, sorterade efter någon sorts princip. Den senaste högen innehåller veckans bloggtexter, eftersom jag tydligen börjat blogga igen. Sextio besökare igår.

Jag är inte deprimerad (än, november är ett par månader bort), men jag är energilös. Lustlös, alla bemärkelser. Inte ens en Dry Martini sen eftermiddag lockar. Mat – tja, höll en paketerad krabba i handen på Ica och insåg att en krabba är för mycket för mig. Annars har jag ju lärt mig att avgöra vilken krabba som är fullmatad i förhållande till storlek.

Ostron är för svåra att öppna, blir för skräpiga när jag gör det. Jag och en tidigare arbetskamrat brukar äta ostron på krog en gång om året – men jag har just insett att jag inte längre har någonstans att bo efter en krogkväll i Stockholm. Ostron utan gott vin, går kanske det med. Richard Juhlins alkoholfria bubbel skulle möjligen fungera. Vi behöver hur som helst ses eftersom jag beställt en fårfäll från hennes släktingar i Dalarna.

Så här surrar jag på, med fingrarna och i huvudet. Ingen ordning alls. Inget mål, eller klart syfte (mer än att hålla mig sysselsatt en stund). Kanske är det tillräckligt.

Kommer på att jag kanske borde byta glasögon och använda de som är avsedda för datorskärmen, gör det och de känns vilsamma. Så länge jag inte behöver se annat än det jag skriver. Om jag ska röra på mig och gå omkring är de inte hjälpsamma.

Jag blir trött på mig själv. Har ingenting att klaga på just nu, ekonomin är bättre än någonsin, jag kan betala tandläkarräkningen i höst utan vånda. Att jag är gammal kan jag inte göra mycket åt, annat än möjligen faktiskt glädja mig åt att vara vid liv ett tag till. Där är jag slarvig, glömmer det alltför ofta.

Hur ser mina drömmar ut – och jag menar inte nattens drömmar, utan dagens, lite mera medvetna? En dröm är att faktiskt åka till Teneriffa och stanna i tre månader, över värsta vintern här hemma. Även om jag inte fortsätter skriva om Agnes och hennes resa dit. Just nu gör jag själv inte mycket för att det ska bli av. Hoppas bara på att Helen och Isaac ska hitta bra boende för sig själva, och kanske åt mig. Reaktiv, inte proaktiv. Har tappat farten jag hade i våras när jag beställde det där blå kortet från Försäkringskassan. (Hur länge är det giltigt?)

Vad tror jag om min framtid? Den är rimligen ganska kort, så kanske är det mycket som ska hinnas med innan jag inte hinner någonting mera. Ett besked om flytt här på gården vore bra, att göra mig av med allt jag kallar ”loppisprylar” och städa ur källaren vore också bra. Det är inte riktigt dags att avsluta min enskilda firma, även om jag inte får några fler uppdrag. Jag vill kunna dra av en del av Teneriffa-resan som research för författande.

Just nu handlar min framtid om att byta glasögon, hämta flugsmällan och mörda den där stora otrevliga flugan som surrar runt mig. ”Done” som det numera heter i swish-sammanhang.

Byter brillor igen.

Photo by Wallace Chuck on Pexels.com

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Feelbad?

  1. Fredrik Lidby skriver:

    Tänker ofta på dig, befinner mig på några sätt i ett liknande läge, kravlandes mellan nödd till försörjning, och önskan om att få saker lite mer på plats. Driva det jag önskar driva. På den ordinarie arbetsmarknaden tycks jag vara utrangerad. Vi har ett land med fruktansvärd åldersdiskriminering tyvärr.
    Nu ska läsa bok en stund, det regnar ute.

    • beskrivarblogg skriver:

      Fredrik, ekonomiskt är jag lyckligt lottad pensionär, behöver inte sälja min tid. Jag inser ditt dilemma, åldersdiskriminering börjar tidigt numera. Tacksam att slippa den sortens konkurrens – men också svårt att hitta det som känns viktigt i livet… Kram till dig, och grattis till cyklandet!!

  2. midsommarros skriver:

    Det är nog svårt med vänner som har annorlunda värderingar än man själv, åtminstone om man inte kan acceptera faktumet utan förutsätter att den andra bör tycka o tänka som man själv.
    Träffade min barndomsbästis i vuxen ålder efter en paus på flera årtionden. Några gånger gick bra, men så en svinkall vinterdag var vår sista träff. Träffen gick bra, vi åt god mat o diskuterade ivrigt om vad som pågått i våra liv häremellan. Efter den träffen hörde jag aldrig av henne, skrev mejl o tackade för träffen, men hon återkom aldrig.
    Hon var en idealist redan som barn kom jag på och numera ännu mer, så enda orsaken jag kom på var att pga den kalla vinterdagen hade jag päls på mig, antagligen var det emot hennes principer. Men i stället för att vi civiliserat hade kunnat diskutera om det och högakta varandras värderingar även om de var olika, så valde hon att tiga ihjäl eftersom jag inte tänkte lika som hon, antar jag, vet inte då hon aldrig förklarade, drog bara egna slutsatser.
    Det är ju saker (tankar, ärenden, tvister) som strider, inte människor personligen, men det har en del svårt att leva efter, utan förutsätter, att deras sätt att tänka är det enda rätta… Själv klarar jag av att någon tänker olika, då kanske man inte behöver ”idissla” just det ämnet. Men om oliktänkandet genomsyrar allt, då blir det ju svårt, vad skall man tala om till sist?
    Å andra sidan är det ju just det som är livets salt, att vi människor är olika, men för mycket är för mycket (olika)😏 Men t.ex i ett parförhållande är det enligt mig viktigt att man har likadana grundvärderingar, annars är risken stor att det slutar i en maktkamp, den risken finns trots allt alltid.
    Teneriffa låter skönt, har ibland funderat själv på att mörkaste tiden, november-december inte skulle vara så illa att vistas på varmare breddgrader, tillsvidare har det inte blivit av, mer än 1-2 veckor ibland runt jul😊 Faktum är ju också, att sina problem kan man aldrig fly, de lurar nog bakom knuten även på andra sidan jorden, men uppiggande kan det ju trots det vara!
    Läsa böcker är också bra ”terapi”, åtminstone för mig!
    Som i ett vykort, en av mina goda vänner (har få, men föredrar kvalitet framom kvantitet 😉) en gång skickade mig, stod: ”även efter de dystraste molnen tittar solen fram till sist”. Så är det ju, man måste bara orka tro på det🙋‍♀️

  3. Men Teneriffa låter ju helt underbart! Och feelbad tror jag verkligen på. Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s