Category Archives: Uncategorized

Brianna McGiggle behöver återuppstå. Hon är min pseudonym för att skriva romantiska romaner. Jag fick namnet via Facebook och något ”test” där, tror jag – det är ganska länge sedan. Strax därefter lade hon sig till ro i min dator. Idag … Fortsätt läsa →

20.02 en lördagskväll i september 2015. Ett halvt glas vin bredvid datorn, får inte hörlurarna att fungera så att jag kan kolla SVTplay. Nytvättad tygserviett, sladdar, pappas gåva från Jernverket i Avesta – en liten, mycket liten bägare i silver … Fortsätt läsa →

Käraste syster min – jodå, jag vet att du inte fyller år förrän i morgon  – saknar dig och undrar hur du mår nu när du är hemma igen. Fick ditt kort i brevlådan (det kan ha legat där ett … Fortsätt läsa →

En uppfordrande ”blipp” i början av ett tomt dokument, hjälper det? Ja, åtminstone får det orden igång så att markeringen flyttas fram. Har just läst några ord om ordformer och hur de bör användas i ett manus – sen eller … Fortsätt läsa →

Fingrar och hjärna vill inte samarbeta och åstadkomma skrivande. Resten av mig bara sitter där och väntar på att något ska hända. Det sägs ju att det ”blir något” om man bara skriver på, att någonstans bland alla tomma ord … Fortsätt läsa →

Har just snabbläst en liten e-bok ”Tänk om pengar faktiskt växer på träd”. Den handlar om begreppet ”pengabilder” – hur du bit för bit själv har skapat din syn på pengar och hur de här tämligen omedvetna uppfattningarna påverkar din … Fortsätt läsa →

Fd maken svimmade idag, föll ihop inomhus som tur var. Och kom igen efter någon minut. Vi har bestämt oss för att det handlar om en medicin som kan ge den här biverkningen. Han får tala med sin läkare på … Fortsätt läsa →

Eeva Kilpi, född 1928, ur diktsamligen ”Sånger om kärlek”, som kom första gången 1980:   Kära Eeva, skrev de, gör oss en ny sång om kärlek, den gamla har redan slitits ut.   Det här är en gammal sång, och … Fortsätt läsa →

Försöker få mig att omfatta den här dagen, låta den ta mig någonstans, få orden att trilla ner på skärmen och bilda en helhet. Djupast och längst innerst inne är jag övertygad om att jag inte kan, inte duger, bara … Fortsätt läsa →

Kallt, eller åtminstone kyligt i vindarna. Solen når inte ner över tallarna förrän längre fram på dagen, jag stannar inne. Grannfrun åker iväg med ett lass grovsopor. Det är höst, dags att göra sig av med sådant som inte längre … Fortsätt läsa →