Author Archives: beskrivarblogg

Slask och våta hundar efter morgonpromenaden. Nu är de torra, mätta och trötta, och ligger runt mina fötter. Det är en gråmulen lördagsmorgon. Mitt hår hänger på tork efter duschen. Mannen min ringde just och talade om att han tar … Fortsätt läsa →

Huset är stilla, hundarna ligger uthällda på golvet och sover, nöjda efter morgonens promenad och frukost. Mannen min läser tidningen, noggrant, och jag kollar nätet. Inget upphetsande någonstans, möjligen funderingarna kring centerpartiets vara eller icke-vara efter höstens val. Mycket hinner … Fortsätt läsa →

I stan för att passa vännens hundar en vecka, och gå till Medborgarplatsens bibliotek för ”skrivrum” i morgon kväll. Maria står för arrangemanget även under våren och det här är första gången det passar för min del. Ska bli spännande. … Fortsätt läsa →

Ur en artikel av Daniel Sandström i SvD idag den 25 januari, kopierar jag följande som nästan fick mig att gråta – av igenkännande? Vet inte riktigt, men skrivandet handlar för mig också ofta om att själv se var min plågade … Fortsätt läsa →

Så skvätter jag lite ord igen. Det är dåligt med dialoger i Bodil Malmstens böcker, säger hon själv i ”Så gör jag”. Men inte därför att hon glömmer dialogen, hennes personer är mera monologiska än dialogiska. Det är nog något … Fortsätt läsa →

Ett uppfordrande tomt dokument. Det vill fyllas med ord, med mening, men eftersom det måste ta omvägen via mig och mina fingrar och hjärna, så kan det bli vad som helst av det. Om jag bara skriver ett antal ord … Fortsätt läsa →

Händerna gör ont om morgnarna. Fingrarna är stela och hon ängslas att hon kanske inte ska kunna använda datorn när det blir för svårt. Å andra sidan är hela kroppen stel och ledbruten varje morgon. Det tar ett bra tag … Fortsätt läsa →

”Minne, jag förlorat mitt minne” – inledningen till en av många snapsvisor jag lärt mig på senare år. I verkligheten vore det förfärligt, att förlora sitt minne – hur otillförlitligt det än är. Jag mår illa vid tanken på ett … Fortsätt läsa →

Livserfarenhet förmodas man besitta när man är ”äldre”. Vad är erfarenheterna värda när man själv inte riktigt vet vad de handlar om, var lärdomarna möjligen är, vad det hittills långa livet gjort med en? Hur ska man kunna berätta om … Fortsätt läsa →

När han kom fram till sjön var hunden borta, bara en svart vak i den tunna isen visade var spåren slutade. ”Det var tur att jag inte såg det hända, då hade jag också drunknat när jag hoppade i efter … Fortsätt läsa →