Monthly Archives: maj 2016

Nu står din stol mitt emot min, i stället för som du ville ha den, vid köksbordets gavel. Där fick du bättre utrymme, nu behövs inte det. Och jag får bättre utrymme… Jag tänker inte bädda om i din säng, … Fortsätt läsa →

Eldar, har min gamla ”trygghetsponcho” på mig, den som har varit med på mina äventyr i världen. Nu tjugo grader i köket. Fryser ändå, händerna är kalla, kaffet värmer ett ögonblick. Solen försöker ta sig fram genom molnen, skymtar och … Fortsätt läsa →

Måndag – vaknar med en mening i huvudet. ”Hej Ulf, vet du om att du är död.” Hon är det inte. Frukost medan tårarna rinner, konstigt, hon känner sig ledsen, men inte så ledsen. De bara rinner. Det var svårt … Fortsätt läsa →

Igår och i förrgår var jag rädd. Idag är jag inte rädd. Nu vet jag, du är död. Du har haft ett långt och mestadels gott liv, jag har varit del av det länge, när allt varit gott och när … Fortsätt läsa →

… men så kom livet emellan, brukar det visst hävdas. Här kom döden emellan, din död, din barmhärtiga död, din jävla död. Den kom emellan två liv, ditt och mitt. Ditt tog den med sig, mitt återstår ett tag till. … Fortsätt läsa →

Klockan är elva, hon har duschat, tvättat håret, klätt på sig och till och sminkat sig en aning, lite ögonbryn, lite ögonfransar, tonat ner den röda näsan. Nu bara väntar hon på att han ska orka ringa, vilja ringa, ringa. … Fortsätt läsa →

Lördag, klockan är bara 8. Hon behöver inte gå upp så tidigt, behöver aldrig gå upp tidigt numera, men vaknar ändå. Minsann buffar på henne och kittlas med morrhåren, vill ut. Hon gör frukost och sitter med temuggen framför sig … Fortsätt läsa →

Hon släpper långsamt ut ett långt andetag, axlarna sjunker en aning och ryggen rätas ut. Där hon sitter kan hon se hur trädgrenarna rör sig lite i vinden, himlen är molnfri och hon tror att det är två havsörnar som … Fortsätt läsa →

I morse ringde du halv 9 – du brukar inte ringa så tidigt, du mådde inte bra, hjärtat klappar så fort, du hostar och har ingen ork. Du pratade om vad som kunde hända om du slutade med alla dina … Fortsätt läsa →

Jag uppmuntrar en bloggkompis att sitta kvar vid datorn och skriva, vad som helst – hon har suttit där i två timmar drygt och inte fått ur sig något skrivande på sitt manus… Kanske är det det som är bekymret, … Fortsätt läsa →