Author Archives: beskrivarblogg

Dina vindlekor snurrar inte, fast det blåser. Efter viss ansträngning inser jag att träet kanske har svällt med regnet. Därmed står de stilla tills de torkat lite. Eller så kommer vinden från ”fel” håll? De är stilla, du är (väl?) … Fortsätt läsa →

Jag är hemma igen, efter midsommar med syrrorna i Uppsala. Varmt i helgen, Pella åkte hem igår kväll. Nu tvättar jag och åker förmodligen ut till Värmdö i övermorgon. Men just nu är det skönt att vara ensam, med dig … Fortsätt läsa →

Julian Barnes ”Livslägen”. ”Tidigt i livet delar sig världen grovt sett i de som har haft sex och de som inte har haft det. Längre fram i de som har fått uppleva kärleken och de som inte har det. Ännu … Fortsätt läsa →

Längtan. Som inte finns längre. Ett utrymme i mig, ett tomrum som innehöll allt som hörde till dig och mig och oss. Tankar kring när du skulle komma, hur dags jag skulle köra till bussen, vad vi skulle göra, planera … Fortsätt läsa →

En lång promenad med Pella, lånad hund. Tveksamt väder, ömsom (vackert ord, ursprung?) sol och ömsom moln, men inget regn. Ännu. Mitt sinnestillstånd är också tveksamt, jag beter mig som om allt var bra, som om jag inte alls är … Fortsätt läsa →

Jag tänker på dig, och jag saknar dig. Ser dina spår omkring mig, minns infall och hjälpsamhet, inser hur mycket du gjorde när du var hos mig. Hushållssysslor som marmeladkok, bakning (senast petit-choux´er, något jag aldrig skulle kommit på att … Fortsätt läsa →

Häromdagen. Sitter fortfarande vid köksbordet med ett ljus tänt, lampan i fönstret också förstås. Ljuset är för dig, lampan är för att jag hyfsat ska se vad jag gör. De där klena pelargonerna vi skrattade åt i våras blommar. Vilt … Fortsätt läsa →

Vet du vad jag undrar – fick du ha din/min/vår ring på dig i kistan, eller är den annanstans nu? Vad hade du för kläder, hade du kläder? Jag vet ingenting. Inte för att det gör någon skillnad, du är … Fortsätt läsa →

Två-samhet, en-samhet. Definitiv icke-tvåsamhet. Har ju varit utan man tidigare emellanåt i livet, nu är det utan återvändo. Du är död. I nära trettio år har vi varit någonting för varandra, några år i början försökte vi medvetet inte vara … Fortsätt läsa →

Jag förstår faktiskt inte. En Facebook-vän kommenterar min ledsnad över att du varit död i en månad idag med att ”men någon mer i livet har du väl Maggan”. Och det har jag. Men det gör inte min saknad efter … Fortsätt läsa →