Author Archives: beskrivarblogg

Tre månader, en sommar har gått. Fort och långsamt, flera tidsrymder i en och samma. Och hela tiden, all tid, är du död. Jag skyller min o-lust inför skrivandet på dig. Det är inte olust, men just heller ingen lust … Fortsätt läsa →

Vind bakom ryggen. Mitt i skogen fläktar det skönt, sitter i solen och temperaturen är lagom, nu när klockan snart är 6 på eftermiddagen. Tänker på branden i Västmanland, nära de trakter där jag och min älskade bodde några år. … Fortsätt läsa →

Facebook är fullt av citat från alla möjliga källor. Ett nyss sade ungefärligen ”om du inte skriver den där boken du ska skriva, brakar alltihop”. Världen (min värld) går sönder, om inte. Ibland känns det så, och så tappar jag … Fortsätt läsa →

En får skrivförbud på grund av hundbett, en annan tar paus i manusarbetet och åker på utflykt, en tredje har nu redigerat färdigt för slutlig (?) lektörsläsning. Några av alla dessa skrivande människor som verkligen skriver. Manus till riktiga böcker, … Fortsätt läsa →

Läser om hur Nora Roberts skapar en roman på 45 arbetsdagar, disciplinerat, men utan särdeles research om jag begrep det hela. Hon åker inte ens till Montana när hon skriver om Montana. Eftersom hon säljer otroligt bra blir timpengen förmodligen … Fortsätt läsa →

Några skrivförståsigpåare på Facebook hävdar att det är svårare (än vad?) att skriva i presens, och jag-form. Är det sant även för mig? Vet inte, måste undersökas. Jag sitter här efter en middag bestående av matjessill, gräddfil, skivad rödlök och … Fortsätt läsa →

OK, det är varmt. Punkt.   Om hon kunnat kliva ur sig själv och stått en bit ifrån bordet, skulle hon sett en gammal kvinna med håret hopsamlat i nacken med en blå påsklämma, glasögon på näsan och hörapparater i … Fortsätt läsa →

Jag prövar ett gammalt knep för att få igång skrivandet. Låtsas att det är NaNoWriMo redan nu, väntar inte till mörka november. Och där tog orden slut. Fortsätter ändå. Räddas av en liten katt, Minsann, som kommer och vill trampa … Fortsätt läsa →

Där är Mats. Jag fortsätter låna Svenarnes ord. Andra ord vill just inte med mig för närvarande, jag får inte till dem. Värmen är förmodligen en anledning, andra handlar om resten av livet. Mitt liv. När Mats dog blommade liljekonvaljerna, … Fortsätt läsa →