Hon satt som vanligt vid datorn och skrev. Ingen frågade vad hon skrev. Ofta visste hon inte riktigt själv heller vart orden skulle ta vägen. Som nu t ex.
Det är lite svårt att hitta någon tråd att dra i, när mannen hennes pratar med henne. Hon vill att han ska vara där, hon vill att han ska vilja prata med henne – men kanske inte just när hon sitter och försöker skriva. Så varför skrev hon inte tidigt i morse, när hon var vaken och uppe, men inte han? Då hade hon ingen skrivlust, nu har hon det. Kanske.
Bordet hon sitter vid är lite för högt och frestar på nacken och armarna. Det kan hon alltid förklara sitt icke-skrivande med …
Varför är det så viktigt för henne att skriva, eller snarare, försöka skriva? Vad betyder skrivandet? Någon lär ha sagt att ”den som skriver är fri” ungefär – och nog har skrivandet betytt frihet för henne. Frihet från spelberoende. Men fri vet hon väl inte om hon är. Är någon någonsin fri?
Hennes nya dator ropar på henne, ”skriv mig full, skriv mig vackra sagor, sorgliga berättelser, fria fantasier, släktkrönikor, skriv om katten Minsann och hennes äventyr, och om dina egna på loppmarknader med mannen din. Skriv vad som helst, bara det ser ut som ord. Helst ska orden gå att läsa, helst ska de betyda någonting. Det behöver inte vara viktiga och stora ord. Skriv dina ord.
De är lätt borttappade, hennes ord. Eller kanske lätt distraherade, det är ett bättre uttryck för vad som händer i hennes hjärna. Nyss ringde t ex hennes syster och berättade om en auktion i Alunda. Där ska bl a tio ton böcker auktioneras ut! Ska de åka dit och kolla? Mannen hennes duschar just nu, och tvättmaskinen står på, men kanske ändå.
De åkte iväg. Det visade sig vara längre än de trott, 15 mil ToR, men nog fanns där böcker. Auktion var det inte heller – man fick betala 30 kr i inträde i en lada full med böcker av alla de slag, och ta sig ut med så många man kunde bära. Och ville man in igen var det nytt inträde.
En bra försäljningsform visade det sig, hon stapplade in och ut och kom hem med 76 böcker för 120 kronor, plus okänt antal antiktidningar. Hoppas förstås kunna sälja en hel del på Bokbörsen.
Dessutom hittade hon också Sally Salminens Katrina i häftat, sönderläst skick. Den läste hon som mycket ung och grät och tyckte så synd om Katrina och hennes hårda liv i finska skärgården. Nu ska hon läsa om den.
Nu har hon dammat av böckerna, duschat och tagit en liten tupplur. Känner sig i form för kvällen, läsning och genomgång än en gång av alla nytillkomna böcker som inte har någon hylla …
beskrivarblogg 