beskrivarblogg

Måndag 22 mars, jag var uppe tidigt och på vårdcentralen vid halv nio, för att spola öronen inför audionombesök i morgon. Det gick bra, behöver kanske örondroppar, men kunde inte få recept via sköterskan. När jag ringer blir det klart att jag måste ha en läkartid… Struntar i det, kollar på apotekets receptfria droppar.

Har plockat ordning bland alla loppislådor utanför skrubben. Nu kommer man åtminstone fram emellan dem och ut på altanen, om solen lyser någon dag och det inte blåser. Yngste sonen och hans vän kommer hit långfredag och några dagar fram – måste ju göra huset beboeligt.

Har röjt även i ”Jans rum”, där de ska sova. Utöver två bra sängar så står där idag två stora gamla kistor, en back full med vinylskivor, tre CD-hyllor, en skrivare, plus åtminstone två, kanske tre, loppislådor med böcker och diverse…

Har slängt morsdagsrosen och döda pelargoner i komposten idag. En pelargon överlever ännu, och ska planteras om när jag väl kommit ihåg att skaffa blomjord. Idag kom jag i alla fall ihåg att köpa en ny nagelborste, den gamla såg trött ut när jag väl tittade på den.

Skriver in saker som jag tror kan hamna i feelgood-skrivandet – men lägger dem i fel dokument… Nu har jag tagit bort och klistrat in på förhoppningvis rätt ställe.

Tisdag 23 mars 2021 – audionomen idag. Tre harar skuttade nyss över mitt lilla berg utanför köksfönstret.

Sol, fem grader varmt. Små gröna blad börjar ta sig upp i rabatten. En fluga i fönstret är också ett vårtecken. Jag plottrar, lägger in småsaker på Bokbörsen och Tradera, får en tid för däcksbyte direkt efter påsk, skriver upp att jag måste komma ihåg att gå in på apoteket och hämta de recept galldoktorn skrivit ut, de jag inte tagit ut har kanske med gastroskopin att göra. När den nu kan bli av. Men, när jag pratar med apotekaren blir det allt märkligare att läkaren skrivit ut det han har. Behöver gå tillbaka till ”källan” och fråga vad han håller på med. I morgon.

I kväll har jag till middag ätit det sista av paellan från frysen. Jag har pratat med syster min som inte mår bra just nu, har köpt en ny fotoram till ett foto av mannen min som jag gillar. Och det får man komma hit för att se. Har diskat, dragit ner rullgardinen i sovrummet, satt på elementet i ”Jans rum” åt sonen med sällskap (om en vecka… ), pratat med sonen. Tror att Jans lägenhet nu är såld. Har fått ny tid hos tandläkaren som varit sjukskriven. Besöket hos audionomen var bra, nya hörapparater i båda öronen, sämre hörsel än förra gången. Beredd att betala lite mera än regionen bidrar med om det blir bättre. Får p rova, om det inte känns bra är det bara att ta det lägre priset och de apparater som medges.

I morgon ska jag nog städa, innan solen lockar mig ut på altanen – om det nu blir någon sol. Såg ganska molnigt ut på SVTplay och Rapport. Kanske tvätta också, lakan kan nog hänga ute i morgon. Och räfsa lite i rabatten, åtminstone få bort alla löv som fick ligga där som täcke under vintern. Och så ska jag leta efter den bok som beställts i kväll, Tuchmans Dårskapens…som jag inte hittade när jag letade för en stund sedan.  Mitt system med dubbla rader böcker både här och där skulle få en bibliotekarie att uppgivet stöna.

Det här lilla oväntade underverket gladde mig idag. Nere vid källardörren och vedboden växer en krokus jag inte har planterat. Någonstans ifrån finns den där för att göra mig glad åt naturens under när det behövdes. Hur den kommit dit vet jag inte, det är magert och inte direkt något bra ställe. Men det är varmt och soligt, idag.

Söndagsmorgon den 21 mars 2021 med strålande sol och kraftig vind, två grader varmt. Det är härligt att väckas av att det är ljust i huset. Natten var inte så behaglig, vaknade två gånger av att axlarna värkte. Nu när jag sitter i fåtöljen i köket och skriver, alltså inte vid köksbordet, mår axlarna bra, och resten av mig också. Gröt är inmundigad, te står i muggen bredvid mig.

Jag började igår kväll att skissa på personer och sammanhang för feelgood-kursen. Mycket trevande. Men, det kanske går att plocka något ur ordmassan (bara två sidor än så länge). När jag skriver ”ordmassan” kommer jag ihåg alla NaNoWriMo-orden – kan det finnas något där? Orkar jag läsa? Någonstans i någon hög med papper ligger också de sidorna, från flera år…

Och någonstans finns Brianna, som jag började leka med för ett par år sedan.

Mitt bekymmer är att jag inte är så lättsam, eller så fantasirik och utåtriktad som jag fått för mig att man ska vara för att alls skriva det som kallas feelgood. (Innan kursen är över kommer jag förmodligen att kräkas över den benämningen.)

Dessutom vill jag nästa gång jag publicerar något göra det i form av en ljudbok, kanske e-bok. Inte någon fysisk bok. Kräver förmodligen att man skriver på ett sätt som passar formatet.

Nåja, det är ”en ytlig sak” eller vad det nu var Karlsson på taket sade.

Jag skulle gärna sitta ute idag, men det ser ut att blåsa alldeles för kraftigt för det. Det är visserligen vackert att se trädgrenarna röra sig i vinden, men inte särskilt skönt. Tror inte mina två fårskinn räcker för att hålla mig varm. Har för övrigt just beställt ännu ett, ganska stort och svart, från Dalarna. Får det levererat när vi kan ses, Ingwor och jag.

Nu ska jag bädda. Klockan är kvart i nio och mitt te har kallnat, som vanligt. Var ut på altanen, det blåser rakt på, går inte att sitta ute. Fika inomhus i stället. Har ägnat den senaste timmen åt att ögna igenom papper – en hög blir ”skräp” (som jag ändå inte kastar, inte än), en annan innehåller här och där något som kan vara användbart. Oklart i vilket sammanhang. Har mycket som jag inte sett igenom…

Hade till exempel nästan glömt bort Agnes, som var med mig i mina skriverier länge. Hon for visst till Spanien, och där verkar hon ha fastnat. Möjligen på grund av corona. Hon längtar nog hem, men behöver få sina vaccinationer och intyg först. Eller har hon kanske varit sjuk och fått antikroppar. Får hon i så fall komma in i Sverige om hon har med sig någon sorts bevis?

Skymtade i mina papper att jag för ett par år sedan tyckte att det räckte bra att förstora texten på datorskärmen till 120 procent. Idag har jag 150.

Brianna tycks gömma sig i någon annan pappershög, eller kanske på ett USB-minne. Hittade henne inte nyss. Däremot, på ett ensamt papper från 2016, en fråga till mannen min: Käraste min, vet du om att du är död? Retorisk.

Ett fantastiskt, retsamt, solsken utanför fönstren. Tänker inte ta någon promenad idag heller, vet hur kallt det blir på vägen längs gärdena när det blåser så här. När vi såg sådan här vind brukade Jan och jag säga, i mun på varandra, ”tur att vi inte är på sjön”. Vi trivdes bäst när det var ”lagom” vind. Jag gillade aldrig att behöva reva segel eller ta ner dem, och samtidigt försöka hålla balansen, en tamp i ena handen, en hand runt masten och en tamp mellan tänderna. Flytvästen fasthakad. Det bor ingen Atlant-seglare i mig. Men jag drömmer fortfarande om att sova i en båt, vaggad av vågorna, tryggt förtöjd.

Har sett igenom (slarvigt) en mängd utskrivna papper. Några sidor var sammantaget riktigt bra, även i mina kritiska ögon. Bland annat några sidor apropå ”skriv slutet först”. Agnes reflekterar och dör så småmingom med frid i sinnet. Här och där finns citat (andra författares ord) som jag fortfarande finner innehållsrika – Rainer Maria Rilke, Julian Barnes med flera. Och jag fascineras av hur ofta jag tvättat, planerat och lagat mat plus annat liknande. Mats, Ulf och Jan – ni finns med hela tiden, på ett eller annat sätt. Högst levande i mig. Nu dags att slappa, ta fram sushi ur frysen (kanske lite sent, men om den får stå på diskbänken kanske den tinar fortare än förpackningen anger). Hälla upp ett glas vin och bara inte göra någonting.

20 mars 2021 – vårdagjämning. Lite sol från en ganska molnig himmel, nollgradigt, stark vind. Fröautomaten dansar tom.

Det här känns som en lång lördag. Klockan är bara elva på förmiddagen, och jag vet inte någonting som jag vill eller kan göra idag. Läsa, lusten är liten. Städa, dito. Köra en tvättmaskin, det ska jag. Har diskat, bäddat, fikat. Kan inte baka korintkakor, har inte tillräckligt med smör. Supersvårt sudoku har jag löst. Och nu har jag också trätt i ett gummiband i mjukisbrallorna, i stället för snodden. Hittade först inte resåren, låg inte i syskrinet. Med någon sorts lat logik (syskrinet står högst upp på en bokhylla) hade jag stoppat ner resåren i svärmors sybord. Närmare och inom räckhåll, utan att jag behövde sträcka på mig…

Mejl från och till ena syrran, läser vännens i Västerås blogg, har pratat med andra syrran, kollar FB och de så kallade kvällstidningarna. Vattnar min slokande kaktus och prunkande engelska pelargon. De som ska planteras om får stå där de står ett tag till. Tvättmaskinen går.

Funderar på att stå och skriva för att inte anstränga mina värkande axlar. Flyttar datorn från köksbordet (som blir för lågt när jag står) till bänker framför andra köksfönstret. Fungerar sådär. Kanske ovanan.

Än har jag inte kommit på någon idé till feelgood-skrivandet. Min fantasi tycks helt ha lagt sig till vila, om den nu någonsin varit alert.

Det är kväll. Vårskymning, mörkblått ljus. Jag har ätit pastan med havskräftorna från igår, och sitter nu i min, före detta Jans, Pernilla-fåtölj med datorn i knät. Tog mig äntligen samman och letade på en förlängningselgrunka så att jag kan ha både golvlampa och dator vid stolen. Axlarna mår bättre av den här skrivställningen, att stå och skriva orkade jag bara prova.

Jag är segare i hjärnan än jag brukar vara. När jag skulle gå ut och kolla i ”elkassen” fick jag vända tillbaka. Kom inte ihåg vad jag skulle göra förrän jag såg en annan sladd i ett annat eluttag. Skyller på covid19, även om jag inte visste att jag var smittad. Kan andra hävda att de är långsammare i huvudet efter att ha varit sjuka, så kan jag. Hoppas det går över…

Disken är diskad och jag tänker inte röra mig ur stolen förrän det är dags att kolla Rapport. Då måste jag resa på mig och hämta hörlurarna som ligger på köksbordet. Det lilla rottingvinstället som jag använder som bord bredvid fåtöljen rymmer inte mera än mitt Dry Martini-glas just nu. Telefonen ligger också på köksbordet, om någon får för sig att ringa får jag väl resa på mig.

Har fotograferat snapsglas för att lägga ut på Tradera, någon dag, kanske i morgon. Tyvärr vet jag inte varifrån de flesta kommer, och då är det svårt att sätta vettigt utropspris.

Även idag har jag paketerat en beställd Bokbörsen-bok, nu väntar fyra böcker på att jag ska posta dem. Måndag morgon, när jag ändå ska in till vårdcentralen för öronspolning innan jag kan få en ny hörapparat, eller två. Kanske är det dags att byta ut den jag har kvar.

Jag vill ha en duglig radio, den jag köpte för en hyfsat billig penning på Clas O var så burkig i ljudet att den numera står bland alla loppisprylar. Orkade inte höra den. Finns det apparater med bra ljud som inte kostar skjortan? Jag behöver inte ha en radio som går oavbrutet hela dagarna, men den ska inte göra ont i öronen. Och det får gärna gå att spela CD-skivor på den, även om jag kan använda datorn till det.

Längtar efter tulpaner i stora mängder. Senast jag var på Ica hade de ”franska tulpaner”, långskaftade och redan lite slokande i butiken. Jag älskar kralliga, korta och stabanta tulpaner, inga konstiga svarta och lila, men inte heller skära. Någonstans finns de ju, men kanske inte på Ica. Apropå skära/rosa, jag accepterade nyss en vän som bor i Helsingborg eftersom vi hade flera gemensamma vänner. Första meddelandet från honom ”You are a beautiful pink rose”, när jag undrade vad han menade, kom nästa ”such a beautiful blossom, like a rose”. Den vänskapen tog fort slut. När jag senare tittade in på FB försökte han bli vän med mig igen. Nejtack.

Vad tror män som skickar sådana meddelanden till en alldeles okänd kvinna?

Jag är nöjd och tacksam över de manliga vänner jag har på Facebook, några värderar jag högt, andra brukar jag sortera bort alternativt bli bortsorterad av, eftersom vi aldrig har något att säga varandra. Även en vänskap på Facebook ska för min del handla om att båda parter tillför något. Och då avser jag inte töntiga komplimanger från totalt okända människor.

De senaste veckorna har min mejl översvämmats av meddelanden om bitcoin, och om fantastiska erbjudanden från Norton och andra säkerhetsföretag, plus Telia, Telenor etcetera. Frånsett att avsändarna inte har tillgång till svenskans å, ä och ö – så är språket redan i rubrikerna ofattbart taffligt. Går verkligen andra mottagare på de här mejlen? Och ”verifierar sitt konto” eller vad som nu begärs som motprestation till att få något (jag vet inte vad, kollar inte, raderar direkt). Trist och skräpigt, tar plats och kräver åtgärd från min sida dagligen.

Nu Rapport.

Fredag 19 mars 2021 – solen kommer och går, liksom snöfallet. Kanske var det hagel det som föll nyss. Och det blåser rejält. Jag lägger ännu en Bokbörsen-bok i en postpåse och glömmer som vanligt att lägga i fakturan. Visserligen skickas den per mejl direkt vid beställningen, men det verkar som om en del aldrig kollar sina mejl. Ändå har de ju använt datorn vid beställningen, och har mejladress.

Har bäddat rent och dammsugit sängen och sovrummet, försökte kolla på Ikea om de har Sultan resårbädd och bäddmadrasser, men de verkar ha utgått ur sortimentet. De kanske har andra som passar, vill gärna ha nytt, och rent. Och få hemleverans och hämtning av de gamla…

Nu åker havskräftorna, kokta i lag (de glömde kommatecknet efter kokta) rensade ner i Keldas skärgårdssoppa till middag. Kräftorna var lika trista som kräftstjärtar kokta, i lag, brukar vara. Det borde jag veta. Nu vet jag, hoppas jag kommer ihåg det också.

Vädret idag inbjuder inte till någon promenad. Fortfarande bara en grad ”varmt” och stark vind.

Pratar med ena syrran, hennes planerade operation sista mars flyttas fram till maj… I ett Uppsala som just nu svämmas över av covidsjuka, och oansvariga smittspridare som belastar vården. Har också pratat med grannen på landet, hon och familjen mår fortfarande bra.

Jag har lagt ut de flesta av mina kokböcker på Bokbörsen, några vill jag ha kvar. Det blev bättre plats på bänken framför köksfönstret, ser mindre rörigt ut. Och så har jag tänkt om angående middagsmaten. Färsk pasta med Barillas tomat/basilikasås, extra vitlök och så de där elända havskräftorna, riven parmesan till. Det blev en god middag.

Kväll, 17 mars 2021 – svart utanför fönstren. Förstås, eftersom klockan är sju på kvällen.

Rastlös, läslusten tar sig inte fram, kämpar mot olusten. Mår bra kroppsligt, men är väldigt uttråkad. Jag kan bara pyssla några timmar om dagen med saker att flytta på här hemma. Tavlor tar sin tid att hitta rätt plats för, idag har jag flyttat två. En väntar på att hitta till en duktig rambod, den trillade i golv häromnatten och pannån skadades. Flera bara står efter väggarna. De får stå.

Har just skurit och hackat diveerse grönt och stoppat en frusen fläskkarré tillsammans med lök, vitlök, purjo, paprika och rotselleri i slowcookern på låg värme. Tanken är att den ska stå på under natten så får jag se i morgon vad jag ska göra med det hela. Lite vatten, kryddor och ett par buljongtärningar har jag också lagt i. Operation frystömning pågår.

De där havskräftorna får vila, soppa kanske med torsk och annat, någon av de närmaste dagarna. Ska jag då rensa kräftorna först, ja, det ska jag nog. Och lägga i dem när det andra är klart, ungefär som med räkor. Tänker inte köpa sådana igen, tämligen trista saker.

Efter en natt då jag vaknade flera gånger och hade svårt att somna om, steg jag upp halv sju, denna torsdagsmorgon. Och gladde mig åt morfars stol och tavlan, ett perfekt stilleben. Halvvaken ser jag morfar sitta där.

Grytan skötte sig fint under natten, blir middag idag och flera dagar. Har varit till sopstationen och slängt grovsopor, också slängt sorterade sopor, tankat bilen, lämnat Bokbörsen-böcker och handlat lite. Insåg också att jag behöver spola öronen före besöket hos audionomen på tisdag, fick en tid på vårdcentralen kvart i nio på måndag. Har också paketerat ytterligare två beställda böcker. Har ställt fram soptunnorna i grindhålet. Nu har jag härmed uträttat vad jag ska idag.

Eftermiddag, klockan är fyra – solen lyser från en klarblå himmel. Vårväder. Jag stannar inne.

Som förberedelse inför feelgoodskrivandet i april och åtta veckor fram läser jag om en Olivia Goldsmith-bok, Flavour of the month. Jag gillar de böcker hon hann skriva – hon lär ha dött i någon sorts konsekvens av ett skönhetsingrepp (vilket den här boken bland annat handlar om) – de är rappa, ibland roliga, ofta med en stökig väg till ett någorlunda lyckligt slut. Är det feelgood? Inte vet jag. Men nog önskar jag att jag kunde skriva som hon. Och sälja som hon. Får väl skylla på svenskan, det är ju ett så litet språk… Min brist på fantasi har kanske också något med saken att göra.

Vädret är trist, lite snö och ingen snö och så håller det på. Ett par plusgrader. Solen gömmer sig.

På fredagen väckte solen mig vid halv sju. Nu när klockan är kvart över åtta och gröten uppäten, är solen borta. Det blåser kall vind (var ut med en soppåse nyss) och mulnar.

17 mars 2021, eftermiddag – läser Doris Lessing´s Jane Somer´s dagböcker, Om de gamla kunde och de unga visste och kommer inte ihåg att jag läst den tidigare. Nu blir jag fångad av denna medelålders kvinnas tankar och liv.

Baksidestexten beskriver boken som ”en blivande klassiker i ämnena ålderdom, åldrande och passion mellan medelålders”. Är det skillnad på ålderdom och åldrande? Ja, åldrandet är vägen till ålderdomen kanske. Det är väl därför jag läser den här boken nu, där är jag hemma. Någon passion mellan medelålders upplever jag inte, och medelålders lär jag inte heller bli igen. Men kanske passionerad, vem vet.

I natt har vildsvinen bökat upp en stor del av ängen/gräset på andra sidan vägen från mitt hus. Ännu inte på min sida. Det är inte kul att se deras skadegörelse, och jag har svårt att begripa vad de hittar att äta där. Men som alla grisar är de förmodligen allätare, och då duger kanske rötter och liknande också som föda. Skönt att det inte är jag som är markägare.

Börjar tröttna rejält på det här veliga vädret. Nu vill jag ha värme och sol, blommor i rabatten och pelargoner på altanen. Timjan rosmarin och gräslök. Hoppar över det där med att odla själv. Vill plocka nässlor och göra nässelsoppa, även om jag just nu får låta bli det hårdkokta ägget. Murklor envisas jag med att både leta, plocka och tillaga och äta, men det är fortfarande lite längre fram.

Har ännu inte fått någon sjukhustid, men ser fram emot en sommar utan besvär från gallan och utan corona. Det senare verkar just nu långt borta. Människor har tröttnat på att hålla avstånd och ta ansvar för sin och andras hälsa.

Visning av Jans lägenhet söndag och måndag. Jag har flera album och en kartong full med bilder från familjens liv. Men låter alltihop vila ännu ett tag, hur länge vet jag inte. Jag känner inte att jag vill minnas allt som varit just nu. Ler åt ett foto som trillade fram, ena syrran med kaffekopp i handen, förmodligen på andra syrrans födelsedag. Hon ler upp emot Jan åt något han just sagt. Och han ser nöjd och glad ut, han med.

En Bokbörsen-köpare skickar brev och undrar vad hon ska betala – hon har fått mejl från Bokbörsen, jag har skickat två mejl med fakturan (igen) – men hon kanske inte kollar sina mejl. Hur långt ska jag anstränga mig för att få människan att betala nu, och slippa kostnader för påminnelse etc? Gå till brevlådan ute vid vägen och skicka brev jag också? Har inte lust, men gör det förmodligen ändå. Vad var det han sa, Karlsson på taket – ”det är en världslig sak”. Tror jag att det var, och är.

Köpte färska havskräftor, ”kokade i lag” (what else), för ett par dagar sedan. Har ätit sex av flera. Är inte förtjust, visste nog det redan före köpet – men nu sitter jag här med ett antal havskräftor i lag. Det är inget fel på dem, de är bara ointressanta. Vad ska jag göra med dem för att de ska bli ”roligare” än de är, kokta i lag? Henrik Tengby, du är ju bosatt där dylika finns och fiskas – vad gör du med dem??

I bilen ligger nu sådant som ska slängas vid sopstationen i Görla, Norrtälje. Ett frysskåpsgaller, okänt varifrån, en förvaringslåda med bara ett handtag, omöjlig därmed att förflytta. En hink med moppinsats, hål i botten och en insats som alltid har lossnat när använd. Spar skaftet. Min av syster ärvda dunjacka som behöver tvättas, vet bara inte var. Skor som behöver hitta en bra skomakare, vet inte heller var i Norrtälje. Alltihop får väl ligga där det ligger tills jag hittar något ställe att bli av med det. Har inte fällt upp baksätet efter allt forslande av diverse hit från Sundbyberg, så det finns plats. Mormors handgjorda vävstol (modell mindre, men ändå utrymmeskrävande.Jag hade den uppmonterad i huset utanför Sala i ett annat liv) står i min källare och jag vet att jag behöver göra mig av med den. Men den är så full av kärlek och jag har en liten matta som var den första hon vävde på den stolen i Avesta för nästan ett hundra år sedan i mitt toalettrum. Hur ska jag kunna slänga den i containern för ”brännbart” på sopstationen. Den får nog stå ett tag till, med sina tillbehör.

Och nej, jag håller inte på och döstädar, inte med mina bokhyllor och alla böcker. Men behöver göra mig av med sådant jag faktiskt varken vill ha eller behöver eller någonsin kommer att använda igen. Typ många snapsglas som står och tar plats i buffén. Heter det så? Jag kan tänka mig att spara några riktigt gamla och vackra glas, men alla andra? Har alltid gillat glas, och det syns i mina skåp – numera vill jag inte ha mera än de jag använder, och så några ”til lyst”. Bara för att de är vackra och gamla.

Som de här.

Onsdag 17 mars 2021 – illaluktande lärdom så här direkt på morgonen: sätt aldrig på datorn och frukostgröten samtidigt. Det var inte datorn som luktade. Som tur är har jag en fantastisk grötkastrull, det vidbrända gick lätt att diska bort. Så var det bara att börja på ny kula (varifrån kommer det märkliga uttrycket, någon som vet?).

Det har snöat lite, möjligen haglat, under natten. Temperatur runt noll. Kallt i köket, fläkten får stå på en stund. Snöar just nu ser jag när jag tittar ut. Men mycket lite.

Än har fåglarna frön, men jag har inga att fylla på med.

Ska flytta en byrå från mitt sovrum till gången in till duschrummet. Lådorna går bra, men själva byrån är tung och ska fram där det egentligen är för trångt… Nåja, jag brukar fixa sådant, en trasmatta under till exempel och så dra i stället för att lyfta. En timme senare står byrån på rätt plats, jag har packat linneskåpet fullt, och byrån med. Det gick lättare än jag trodde, morfars stol står nu där byrån stått, och tavlan som jag självsvåldigt förknippar med honom står än så länge på stolen. Väggarna här är besvärliga, hårda och svåra att spika i. Men även det gick till slut, när jag tog en vanlig inte alltför lång spik i stället för tavelkrok. Nu hänger tavlan där den ska. Och jag ser den bland det första jag ser när jag öppnar ögonen om morgnarna. Det är bra.

Klockan är bara halv ett denna onsdag. Jag är nöjd hittills med det jag fått gjort idag.

16 mars 2021 – har anmält mig till Johannas (Wistrand) distanskurs i feelgood-skrivande. Det ska bli kul, åtta veckor i ett kör via Zoom. Sista anmälningsdag 29 mars om någon som läser detta är intresserad. Bra pris. Mejla info@multimanus.se.

Just nu mulnar det snabbt, så småningom kommer väl någonting ner. Fyra-fem grader varmt ute. Diskbänken och den lilla arbetsbänken bredvid blänker idag också.

Efter lunch gick jag och lade mig i sängen och somnade. Sov lätt i nästan två timmar, för länge antagligen för god nattsömn i natt. Om orsaken är väder och lågtryck eller bara det faktum att jag är omåttligt uttråkad vet jag inte. Brukar aldrig kunna sova, och vill helst inte, eftersom jag inte brukar känna mig väl till mods efter att ha sovit dagtid.

Nu är jag i alla fall mindre ömtålig efter sovandet och sitter här och skriver, igen. Pratade med båda syrrorna igår, och med yngste sonen. Och födelsedagskompisarna. Idag är det tyst.

Glad för den bok jag fick i brevlådan från Mikael Karlsson, Konsten att hugga träden och ha skogen kvar. Han har just tryckt en andra upplaga av sin bok – en viktig bok som borde intressera många skogsägare i Sverige. De största skogsägarna jobbar stick i stäv med budskapet i boken, kalhyggen, föryngringsytor, plantager är inget som Mikael rekommenderar. Han berättar i stället om Lübeck-metoden, som är en modell för att göra just det som bokens titel säger. Hugga träden och ha skogen kvar. Jag är ingen skogsägare, men hade förmånen att få jobba med Mikael med den här boken. Den fick mig intresserad av att försöka förstå mera av hur naturen och skogen i Sverige hanteras. Önskar dig många läsare och många ”Lübeckare”, Mikael. Boken finns där böcker finns.

Middag idag – pizza från frysen. Inte Icas, gillar inte den som blir stenhård i botten efter ugnen. Det här är Dr Oetker med mozzarella, brukar vara bättre. Funderar samtidigt på om jag ska sätta på lammläggen i slowcookern över natten, direkt från frysen. Borde fungera, och ge mig en god middag i morgon. Med hemlagat potatismos kanske.

Skulle behöva elda för att få lite varmare i köket, men gör det inte. Vill inte ha mera rök i kläder, gardiner (köket är enda stället med gardiner, Stinas avlagda skira vita).

Fåglarna äter de sista frön jag hade kvar i den stora rostfria burken (mussäker) från Avesta Jernverk. Ett arv från pappa, som jobbade där.

Tankar och drömmar numera handlar ofta om de mina som är döda, eller borta av andra orsaker. Häromnatten tog jag avsked av min kärlek i USA, vi möttes och han ville inte se mig igen. Höll bara fram händerna, inte som i ”stopp”, men som i ”uppgivet”. Det var ändå härligt, också i drömmen, att se honom igen. Antagligen ser han liksom jag helt annorlunda ut idag, jämfört med då. För nästan trettio år sedan. Några av vännerna från då finns kvar, men han är inte på Facebook, som de. Och jag.

Jag bättrar på pizzan med tomatsås (inte ketchup), riven ost och lite rökt skinka. Det blir bra.

Får inte hörlurarna att fungera, hör bara den förfärliga kvinnliga rösten som säger något på engelska som inte går att uppfatta. Men så fick jag till det efter en stund, och koll på ”inställningar”. Jag kunde höra Rapport, även om ljudet inte var bra – så något är fortfarande konstigt. Får vara till i morgon, eller så.

Önskar alla en god natt, vad det nu kan innebära. Själv önskar jag mig god sömn, utan ont i axlarna.

15 mars 2021 – Meta och Stina fyller år. Har gratulerat när klockan blivit lite längre fram på förmiddagen. Disigt, någon plusgrad, kanske tar sig solen fram senare. Duschat och tvättat håret och ätit min gröt när klockan är kvart i nio.

Har bestämt mig för att dra i ett gummiband i midjan på mjukisbyxor som har en snodd där. Har just nu inget behov av att skriva, stänger av några timmar.

Och åkte i stället in till stan med böcker och handlade. Plus tappade ena hörapparaten när jag kom ut från Ica och tog av ansiktsmasken… Hur jag än skärskådade marken, direkt, letade i matkasse och kläder, och hur jag än gick in och frågade om någon lämnat in en hörapparat – så nej. Den är borta. Har tacksamt fått tid hos hörselstället redan på tisdag nästa vecka. Tur att jag inte längre har jobb som kräver min hörsel, med en apparat klarar jag mig till vardags.

Sondottern skulle ha kommit i morgon för matlagning, hon vill lära sig laga mat. Men blev tyvärr förkyld, hoppas det enbart är en förkylning. Nu får vi vänta med matlagningen.

Vid sidan av snödropparna i min vanvårdade och skräpiga rabatt börjar små blad ta sig fram – kanske påskliljor, kanske tulpaner. Hoppas de håller sig nere i jorden tills nätterna blir lite varmare än hittills. Vill köpa pelargoner och sätta ut på altanen, men det är inte dags än. Det är inte dags än – får tala om det för mig flera gånger om dagen. Tänker inte sätta några frön eller potatisar i år, fjolårets potatisskörd var inte så stor… Och tomater är godare om hemgjorda, men det har jag också tröttnat på att sköta om. Timjan och rosmarin, gräslök och pelargoner – det vill jag ha längre fram.

Och så längtar jag efter att kunna besöka biblioteket i Norrtälje igen. Längesedan. Min 80+ vän var glad idag, båda i familjen hade fått sin första vaccinspruta. Hon såg fram emot att kunna vara med om barnbarnets student, och få se lägenheten som ett annat barnbarn just flyttat in i. Kanske till och med få fika på utecafé i stan.

Det är intressant vad som blivit viktigt för oss alla under den här pandemin. Familj, kunna ses och kanske krama varandra. Om inte krama, så ändå prata och träffas, utomhus och med avstånd. Omsorg om oss själva, om mig själv – jag har bara mig att vara omsorgsfull med. Men också att tänka på omvärlden och de människor som inte fått sitt vaccin ännu, att fortsätta med handtvätt och avstånd. Att ha ansiktsskydd, mask eller visir. Jag tror mig vara ganska trygg med antikropparna efter smittan i samband med att Jan smittades. Men försöker ändå använda den där förbaskade masken som gör att glasögonen immar igen, och idag att jag tappade ena hörapparaten.

Så något helt annat. Jag har idag putsat diskbänken med Universal Puts. Använt och rekommenderat av Henrik Tengby i Göteborg, finurlig FB-vän med Youtube-matlagning med mera (. Diskbänken är nu så blank att det nästan gör ont i ögonen. Pastan i burken stryks på med svamp som sköljs ur när man är färdig. Miljövänligt. inga kemiska otäckheter, händerna mår också bra, eftersom det är bivax (eller så) i burken. I morgon kör jag samma vända på arbetsbänken vid köksfönstret – allt som tål vatten tål Universal Puts. Finns på Ica, rund burk med svamp i ett undanskymt hörn bland alla rengöringsmedel. Tack Henrik.

Söndag 14 mars 2021 – ingen sol precis, men inte heller regn eller snö. Fyra-fem grader varmt, ingen vind som drar i träden jag ser från köksfönstret. Vägen utanför huset är blöt och blank, men inte hal idag.

När andmataren kommer på sin fyrhjuling drar alla änder i ån som en enda sammanhängande våg upp på stranden. Det ser roligt ut, och de vet definitivt att det där motorljudet betyder mat. Musen i huset har inte fått någon mat, fällan får vara laddad och tom tills vidare. Fåglarna däremot ska få påfyllning av solrosfrön om en stund. Frukostgröten åt jag redan klockan sju.

Nu kan jag se snödropparna i rabatten igen, fem stycken magra små.

Mina axlar besvärar mig om nätterna. Borde kanske kolla om det är artros där också, som i den utbytta höften.

Fåglarna verkar inte vara hungriga idag, de kanske har annat för sig – eller så har de hittat ett pålitligare matställe annanstans.

Har varit ute en stund och plockat kvistar och mindre grenar runt huset. Städat lite i källaren, flyttat undan flyttkartonger, dragit fram gräsklipparen som sonen ska hämta vid tillfälle, ställt två stolar längre in, samlat ihop den jättelånga skarvsladden i en back. Nu kommer jag fram därnere. Kattbur och åtminstone två (såg inte så noga efter) kattlådor kan tolkas som att jag möjligen aspirerar på katt längre fram i livet. Gillar att ha en katt i huset, gärna en som dessutom åtminstone skrämmer bort möss.

Har paketerat två Bokbörsen-böcker idag. Transparence av Brögger och Sarum  på engelska, av Rutherfurd. Lyckas aldrig hitta rätt ”ö” för danska namn, men har kollat Sarums författare, han stavar faktiskt sitt namn så.

Söndagen är nu söndagskväll, om en stund Rapport och sedan lite läsning före sängen.