Läget

Söndag, 18 dagar efter operationen av höften. Ont. Sover dåligt. Orkeslös. Sammantaget hyfsat OK ändå. Men trist. Återbesök på sjukhuset i fredags sade att såret såg bra ut och sjukgymnasten gav mig ett nytt program att träna. Vissa av rörelserna gör mycket ont, och kanske lika mycket nytta?

Nu är vi i huset utanför Sala, eldar, jag sover därnere i kammaren i perfekt hög hård säng. Minsann jagar och patrullerar just nu längs ån.

Mannen min skördar den sista ej frusna dillen och persiljan, ett antal gröna tomater fick skatta åt förgängelsen. Närmast ska han kolla potatisen som dykt upp i jordhögen vid hönshuset – kanske finns där något.

Han har stort tålamod med mitt korta humör, jag försöker allt jag orkar (men det är inte mycket) att inte låta min irritation gå ut över honom. Jag spiller ibland.

Önskar att jag hade skrivlust i fingrarna. Det har jag inte. Just nu sitter jag uppallad i sängen med kuddar bakom ryggen och datorn på kudde i knät. Noll skrivlust. Räcker bara till en lägesrapport. Ikväll ska jag lyssna till vännen Svenarne i radions ”vid dagens slut” – han har rubriken ”var är ni nu, ljuva drömmar…” – de orden har spelats upp i mitt inre de senaste veckorna. Kanske naturligt i den här åldern, och skraltigheten?  Lyssna ni också, Svenarne medverkar i flera program framöver, och jag garanterar att han är värd att lyssna till. Han kan hantera sina ord.

Publicerat i då- och nutid | Märkt , , , , , , | 14 kommentarer

Hemma igen!

Hemma. Höften är opererad, jag är vaken om nätterna, benet vill inte ligga som jag vill. Och då sover jag inte. Är inte lika trött om dagarna ändå, som jag var några dagar direkt efter operationen, jag sov och var vaken någon timme och sov igen, dygnet runt. Fick också morfintabletter som jag mådde illa av och slutade med. Andra tabletter googlade jag idag och insåg att de nog var väl starka de också, fick bara två stycken med mig hem och de har gått åt. Beroendeframkallande kunde jag läsa. Mera sådant behöver jag inte.

Det hela var en märkligt positiv upplevelse, trots smärta och förstoppning och en nära hundraårig rumsgranne som trodde att rummet var fullt av nattfjärilar och ville att personalen skulle jaga ut dem. Flera gånger samma natt. Maten var OK, det spelade ingen stor roll eftersom matlusten var obefintlig. Enda gången jag protesterade var när man ville servera mig ”risgrynskaka, med mos” enligt beställningen. Intressant kombination möjligen, vad jag hade sagt att jag ville ha var köttbullar med mos, inte kokt potatis. Några noteringar på fel ställe blev det ovan sagda. Jag fick mina köttbullar.

Norrtälje sjukhus är ett jämförelsevis litet sjukhus, många har rynkat på ögonbrynen när jag berättat att jag skulle opereras där. Idag är jag tacksam för att det blev så. Personligt bemötande av trevlig, vänlig och respektfulla sjukhusmänniskor – från operatören själv till den vackra kvinna som städade rummen. Och spännande möten med människor som hade ett eller annat bekymmer med ben och höfter.

Enligt läkaren och röntgenbilderna gick operationen bra, jag ska kolla stygnen (som är häftklammer bakom duschbart bandage) om någon vecka drygt, och träffa läkaren igen om ett par månader. Sjukgymnasten har skickat med träningsprogram hem, kryckkäppar, griptång, förhöjd toastol och strumppådragare (en fascinerande uppfinning) plus stolsdyna har hemförts. Jag har testat dynan i alla stolar huset förmår, och fastnade för en stor tung länstol som är sonens och som nu baxats ut i köket. Jag sover också i sonens stora hårda säng, min är alldeles för mjuk. Allt som allt mår jag bättre än jag trott, frånsett sömnsvårigheterna. I morgon har det gått en vecka.

ICA-kuriren lär ha artikeln om spelberoende i ”nästa nr” – vad nu det innebär. Orkar just nu inte riktigt bry mig. Har inte sett till någon utlovad tidning. Till helgen kommer ena syrran på besök, de får komma en och en. Mannen min servar mig hela tiden, lagar mat, syr förklä med stor ficka så att jag slipper kuta fram och tillbaka och hämta sådant jag glömt på fel ställe, diskar etc. Han är en pärla och står än så länge ut med mitt aningen varierande humör (kallas nog understatement). Klockan är snart 2, fullmånen gömmer sig i diset. I morgon är en ny dag. Igår dog Kristian Gidlund.

Publicerat i Liv och död | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 18 kommentarer

Gröna tomater och äpplen

Har just mejlat recept på syltade gröna tomater till mannen min som sitter bredvid mig vid köksbordet. Tänkte han ska syssla med sådant när jag inte är hemma några dagar. Huset är dammsuget, tvätten torkar i vinden, jag har plockat fram det lilla jag ska ha med mig in till sjukhuset: datorn och telefonen är det viktigaste, men rena trosor åker också med, och toalettsaker, tunn morgonrock. Och någon fysisk bok utöver de elektroniska. Det hade varit praktiskt med en Ipad i stället för datorn…

Marken utanför huset är täckt av torra löv, gräsmattan är mera brun än grön, allt längtar efter vatten. Jag har aldrig sett så lite vatten i ån här, men änderna plaskar ändå och ser ut att trivas. Vid stora huset borras efter bergvärme, gamla uthuslängor rivs för att ge plats för nya garage byggda i gammal stil. Full fart överallt. Utom i fönsterkarmen här i köket, där ligger Minsann och blundar med åtminstone ena ögat. En stund.

Vi fick äpplen av grannen innan vi åkte hit, så nu läser mannen min recept på äppelpaj mm äppligt. Hans egna två träd gav inte ett enda äpple i år.

 

 

 

 

 

 

 

 

Publicerat i hööööst | Märkt , , , , , , , | 8 kommentarer

Myndighetskonstigheter, surströmming mm

Lördag, surströmming i kväll med grannarna. Hoppas vi kan sitta ute tills det blir för kyligt (och strömmingen är uppäten).

Igår kväll såg vi en hind med två små kid i åkerkanten, och oj vad ömtåliga de såg ut alla tre. Vi har provsmakat tomaterna, några få var röda och mogna. Alltför många gröna återstår, de hinner nog inte bli färdiga innan frosten kommer hit. Vi skördar dill och sallad och gläds åt att det är liv i den flyttade sparrisen. Humlen är full av hängen, och clematisen av ”trollhuvuden” som jag tror att vännen Karin kallade fröställningarna efter blommorna. Det är höst.

Jag förundras över Förvaltningsrättens beslut om Lundsberg, har inte lusläst artikeln, men tillåter mig bli arg över underkännandet av Skolinspektionens beslut. Dags att lägga ner den ena eller andra myndigheten? ”Lucka i lagen” antyddes, och någon annan förklaring är inte acceptabel. Snabb lagändring behövs. Vissa ärenden är tydligen prioriterade på Förvaltningsrätten, mitt överklagande av Socialtjänstens negativa beslut om behandling för spelmissbruk tog nära ett år… Det är skillnad på folk och fä.

I övrigt är det nog så att jag förbereder mig för operationen av höften på torsdag nästa vecka. Jag sover lite knackigt, och är allmänt stingslig. Mannen min duckar emellanåt, men om en stund ska han baka sitt goda matbröd och jag ska försöka vara snäll och inte komma med onödiga kommentarer.

Vi åker hem till mig på måndag efter visit i Kopparberg/Löha os goda vänner på söndag, kräftätande planeras. Det känns som om jag vill städa lite extra i huset medan jag kan. Borde t ex tvätta fönstren. Vi får väl se hur det blir med den saken. Wssssssssdsccccccccccx = Minsann tar en promenad över klaviaturen till mitt knä. Nog skrivet!

Publicerat i hööööst | Märkt , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Småprat en måndag

Provtagning på Norrtälje sjukhus, socker, salt, blodvärde, blodgrupp och EKG inför höftoperationen. Än så länge både snabbt och smärtfritt.

Nu är vi hemma igen, vädret varierar mellan små regnskurar och svart himmel respektive bländande sol och bara några få moln. Blåser gör det dock hela tiden. Katten ligger inomhus i fall att – och passade på att kräkas på hallmattan när vi var borta. Inga synliga möss dock, enbart torrfoder. Lite energilös är hon idag, om av väder eller annat visar sig väl.

I morgon åker vi in till Stockholm, mannen för att gå på fest på kvällen, vi andra följer med. Sedan ska vi försöka ta oss till huset i Västmanland några dagar, jag lyckades boka om tiden för ”inläggningssamtal” till samma dag som själva inläggningen äger rum. Min inför operationen alltså.

Förhoppningsvis har tomaterna mognat under vår bortovaro så att vi kan plocka några, och kanske kan vi t o m ta en sväng i skogen och se om någon svamp finns. Karl-Johan vore inte dumt. Tre paket kräftor ligger på lut i frysen, mannen min är kräftoman – och i kylen väntar surströmmingen på en vacker kväll när vi kan sitta ute och äta. Jag gillar surströmming, men aldrig någonsin inomhus.

På biblioteket idag plockade jag med mig några böcker från den hylla där ”allmänheten” får ställa böcker man inte längre själv vill ha kvar – jag bär också dit dubletter av egna böcker. En kvinna som satt och läste en tidning i närheten blängde (enligt mannen min) ytterst ogillande på mitt tilltag. Kanske trodde hon att jag helt ogenerat snodde ett antal böcker? Eftersom jag inte såg henne kunde jag inte fråga…

Bra idé tycker jag att även biblioteket bidrar till att böcker cirkulerar, inte bara till låns. Och bra med möjligheten att låna e-böcker, jag ska snarast låna Joanna Björkqvists ”Närmare dig” som just kommit som e-bok på Grims förlag! Ska bli spännande att  läsa den.

Publicerat i litteratur | Märkt , , , , , | 6 kommentarer

Loppis

Loppissöndag, med hem: tunna brallor à 10 kr, två gamla vackra slevar och en potatisstöt allt i trä för 14 kr, en kopparnågonting som sägs ska bli en lampa à 40 kr, en liten lackask för virktråden eller snöret man binder ihop söndagssteken med (hål i locket) à 10 kr, och fyra filbunkeskålar i glas med fyrklöver i botten, 20 kr. Det dyraste blev kartongen med kokosbollar, den kostade 70 kr. Jag lyckades låta bli att köpa en riktigt snygg vackert mjukgrön mockajacka med österrikiskt stuk för 150 kr, den behövde jag absolut inte… Inte som resten menar jag.

Inget regn ännu, men blåst. Minsann hålls mest inomhus, hon gillar varken det ena eller det andra. I morgon ska jag in till sjukhuset för provtagning, och på onsdag för ”inskrivningssamtal” – mannen min är i stan kvällen före och måste tyvärr ta sig hit ut igen på morgonen – när Stockholm är oframkomligt tack vare Obamas besök. Hoppas han kan komma hit i tid – annars får jag väl få informationen när jag skrivs in. Inte mycket vi kan göra åt Obamas besök ju.

Vi fick rödbetor, morötter och gurka av grannen igår. Åt kokta rödbetor med kokt skinka till, jättegott. Och lade in gurkor, både snabbsaltade och andra. Plus ytterligare ett antal gurkor att göra något med. I morgon. En knippa av grannens dragon hänger på tork över vedspisen. Den trängs med mina nya gamla slevar på ”snöret” som mannen min gjort av en vackert böjd tunn avskalad gren. Där hänger också ett gammalt durkslag, en kopparskopa och diverse nyare ofta använda köksredskap, plus en krokad grytlapp från Hörnsjöfors.

IMG_0764

Publicerat i livet | Märkt , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Amerikanska insatser då och nu

Det lär ösregna i Åkersberga, ett par mil härifrån. Inte här. Tvätten hänger på tork, det blåser rejält. Jag läser Göran Schildts ”Önskeresan” om Daphnes färd över Atlanten via Danmark och England till Frankrike (och tror jag, småningom kanalerna där).

Vi har just ankrat i Le Havre, det är några år efter krigsslutet och hamnen är sönderbombad. 20 000 Le Havre-bor lär ha dött i amerikanernas bombning, att tyskarna redan lämnat staden ”visste man inte om”. Får mig att dra paralleller med vad som kanske snart händer i Syrien. Jag har svårt att tro att amerikanska insatser kan få diktatorn att sluta mörda sitt eget folk.

Här, nu, på landet i Sverige, är det omöjligt att omfatta det lidande som en syrier förorsakar andra landsmän, eller det onda människor överallt i världen gör varandra. Jag läser, ser bilder – och tar inte in helt och fullt. Det blir som en otäck film, overkligt. Jag är full av småttiga tankar på mig själv och mina bekymmer, som veterligt inte handlar om liv och död. Läser böcker om länge sedan, löser sudoku (rättstavat för en gångs skull), fikar. Motar ner katten som hela tiden vill sitta antingen på tangentbordet eller i mitt knä. Tittar på molnen.

Har ont i höften och varvar sittande med försiktigt gående. Efter ett tag kan jag gå hyfsat, men kan ju knappast vanka omkring här i huset hela tiden. Sätter mig och skriver lite, och måste så upp och smörja gångjärnen igen. Broccoli i massor lär hjälpa mot artros säger ny forskning…

 

 

Publicerat i Liv och död | Märkt , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Väderprat mm

”Nu har det varit väldigt tyst på bloggen! Beror det på fullständig harmoni i vardagen (hoppas jag) eller vadan denna tystnad?

Vi är många som saknar dina texter, syrran!”

Så skriver min kära syster i mejl till mig – och jag svarar att harmonin är tillstädes och möjligen hindrandes skrivande, men framför allt har det handlat om vedkapning och dito klyvning och annat som jag kan göra nu, men inte om ett par veckor. Den 12 september ska nämligen min högra höft opereras, och till och med jag inser att jag inte blir särskilt rörlig de närmaste månaderna…

Skrivlusten har inte heller varit påtaglig, jag läser (har just avslutat Christian Petris ”Pappan”, och det var en mycket bra bok) och räfsar lönlöst bland lindfrön och löv, beundrar grannens två meter höga solrosor och jämför med mina som är ungefär 2 decimeter höga och magra. Inte undra på, de har varken fått vatten eller annat godis på hela sommaren, kommer dessutom ur fågelfrön och har sått sig själva.

Idag kom några droppar regn till slut. Jag kan inte komma ihåg att jag faktiskt längtat efter regn förut. Nu lyser regndropparna i solen som åter tittar fram. Igår kväll ”torråskade” det, men inget regn. Och det man trodde var Riala-vargen som hittades död i en grusgrop visade sig vara kadavret efter en hund. Var vargen är för närvarande vet ingen, reviret verkar ha varit tomt hela sommaren.

 

Publicerat i livet | Märkt , , , , , , , , | 2 kommentarer

Tacksam för, irriterad av, önskar

Minsann ligger uthälld i sin stol, hon har varit ute ett par timmar och vet nog att det blir regn om en stund. Jag ska gå ner och duscha, och tvätta håret och klippa luggen. Syrran har lärt mig att hårklippning ska företas lodrätt, inte tvärs av. Det svåraste blir att få tag på klippet så att det inte sätter stopp i avloppet. Mannen min ska baka matbröd.

Jag hann inte till duschen, nu vräker regnet ner och jag får vänta. Duschrummet ligger nämligen i anslutning till tvättstugan, i ”magasinet” på andra sidan vägen. Minsann sticker upp huvudet och konstaterar att hon fick rätt. Så lägger hon sig ner igen och slappnar av så totalt som bara en katt kan.

Nyduschad sätter jag mig att skriva igen. Internet fungerar sämre än vanligt idag, och jag blir som vanligt frustrerad. Usch vad energi jag spiller på Telia, som inte ens märker det. Jag har aldrig fått en begriplig förklaring till varför uppkopplingen svajar som den gör, om det ligger ett berg i vägen ligger det ju där. Den nya musen fungerar också dåligt, kanske hänger dess funktion ihop med internet? Önskar ibland att jag kunde mera om datorer och hur de fungerar…

Det var en kortvarig regnskur. Inte alls så mycket som behövs för att det ska bli några kantareller.

Min skrivlust är försvunnen. Jag hittar den inte. Antagligen beror det på att jag mår bra just nu, och bra är inte mycket att skriva om. Konstigt egentligen att jag har så många fler ord för ”illamående”. Såg någon på Facebook som skrev ”tacksam för-lista” respektive ”irriterad på-lista”, den första var kortare men vägde tyngre än den andra.

Så, vad är jag tacksam för just idag? Att jag är frisk, att jag inte har invalidiserande ont i höften, att jag sitter där jag sitter, med mannen jag älskar, att jag inte spelar på nätet, att jag känner mig ren och fräsch, att jag sovit gott i natt, att jag fick en SMS-kram av barnbarnet häromdagen, att jag just talat med en av sönerna (den som ringer), att vi lagt in egenodlade gurkor för snabbsaltning (utökade med några köpta), att vi har 111 tillagade sniglar i frysen för framtida gratinering, att jag har en dator som fungerar även om internet inte gör det, att mannen min är hanterligt frisk, att Minsann mår bra, att sönerna med familjer veterligt mår bra, att jag bor i Sverige.

Irriterad på-lista: framför allt här på landet TELIA och INTERNET som inte fungerar, höften som gör att jag inte kan sitta stilla så länge, eller oftast sova gott hela natten.

Jag får verkligen fundera, det tycks inte vara så mycket som gör mig irriterad just nu! Bra!

När jag nu ändå håller på så kan jag ju skriva en önskelista också: Det viktigaste är att höftoperationen går bra och att rehabiliteringen går så snabbt den bara kan. Jag ser inte fram emot att linka omkring länge. När jag väl är igång igen skulle jag gärna resa bort från Sverige, fram i november-december, vart spelar inte stor roll. Thailand planerade vi för i fjol, men det är inte aktuellt i år – mannens min hälsa tillåter inte det resmålet. Kanarieöarna kanske. Som vanligt önskar jag mig också en egen bil, önska kan jag ju. Och förstås någon sorts ordning och reda i alla mina ord, så att min bok äntligen kan komma ut, på Minsann förlag. Bättre ekonomi behövs för alltihop utom höftoperationen, den får jag sägas ha betalt via mina skatter tidigare i livet.

En jämförelse av önskelistan ovan och tidigare sådana visar att bil och resa finns med nu som då. Sedan jag skrev senaste listan har jag fått mitt egna hyreskontrakt. Jag har fått flera bokhyllor (även om jag gärna skulle ha ett par till även nu). Och något solparasoll blev det inte i sommar heller. Bil, resa, parasoll önskar jag mig alltså. I övrigt intet, annat än ett gott liv! För alla.

 

 

Publicerat i önskelista | 5 kommentarer

Fransk mat och Alli Halling

Idag är det dags att ta hand om sniglarna, koka dem, rensa och paketera för frysen. Utom de vi ska ha till förrätt till kvällen. Och så ska Karl Johan-paj lagas till lördagskvällens grannfest i Källängen, ett årligt evenemang som roterar bland oss som bor här. De flesta av dryga tjugotalet hushåll deltar. Alla tar med det man vill äta och dricka, värdhuset bjuder på kaffe och tårta.

Nu har jag möblerat om bland trasmattorna på köksgolvet, flyttat mattor och tycker att de passar bättre ihop på så sätt. Har man/jag inget att göra så hittar man/jag på något. Dessutom läser jag med nöje Alli Hallings ”Resa i franskt kök” från 1952, med teckningar av Mago.

Vad sägs till exempel om ”kaffekräm”, som avslutning på kräftkalaset. ”3 dl grädde kokas med 125 gram socker, blanda ner 3 dl starkt, kolsvart kaffe. När detta svalnat rör man in sju äggulor, en i taget och mycket försiktigt. Krämen hälls i små portionskoppar och sjuds i vattenbad i ugnen. Kan serveras varm, men den är oändligt mycket mera raffinerad kall. Ingen grädde, ingen vaniljsås  ingenting får serveras till. Och ta bort sockerskålen, annars strör okunniga människor bort den goda koncenterade kaffesmaken och det hela smakar kaffe på bit.”

Jag tycker mig minnas att jag skrivit om den här lilla häftade boken tidigare – den är rolig att läsa med sina bilder från Frankrike och alla recept – med tillhörande anekdoter. Aga Khan lär enligt Gustaf v Platen ha haft aprikossufflé som älsklingsrätt – sex portioner ätna med händerna, på en restaurant som heter/hette Paul et Virginie på Marché S:t Honoré. ”Koka färska aprikoser mjuka i mycket litet vatten, skala dem, kärna ur dem och passera dem. Blanda dem sedan med socker till angenäm sötma och smak. Vispa sex äggvitor till mycket hårt skum och rör ned dem i aprikoserna. Häll massan i väl smord form, grädda i ugn och servera med likörsås. Eller stänk över likör.”

 

Publicerat i då- och nutid | Märkt , , , , , , , , , | 4 kommentarer